The Clintons i Iowa

Om ni undrar om Bill Clinton bidrar något till Hillarys kampanj, kolla bilderna nedan.

McCain i problem

Det bidde bara 11,2 miljoner dollar i insamlade pengar under andra kvartalet för John McCain, men det är inte det allvarligaste. Han har bara två miljoner kvar i kassakistan och tvingas nu sparka upp mot 50 medarbetare i kampanjen. Tidigare har kampanjen sagt att de siktar på att dra in 100 miljoner under 2007, och det känns som om kampanjorganisationens storlek är baserad på det.

Jag tycker ändå det är för tidigt att räkna ut McCain. Det är sex månader kvar till de första primärvalen och väldigt mycket kan hända på den tiden. Det är rejäl uppförsbacke för honom just nu, men finns ingen anledning att kasta in handduken ännu.

Big Brother med Hillary och Bill

Att stänga in Bill Clinton i ett hus fullt med snygga, och ofta fulla, tjejer skulle nog bli en stor TV-framgång. Riktigt så kul blir det väl inte med HillCam, men ändå.

Bill Clinton ger sig nu in i Hillarys kampanj fullt ut när de två åker på en tre dagars turné i Iowa. Med på resan följer ett kamerateam som ska filma och lägga ut dokusåpaavsnitt för oss andra att titta på.

Trender i de fem första delstaterna

Utmärkta bloggen Pollster.com har grafer över trenderna för fem presidentkandidater i de fem första delstaterna att rösta i primärvalen nästa år. Klicka för större, mer synlig, bild.

Clinton långt efter Obama

Hillary Clinton har ännu inte släppt siffrorna för kvartal men en del har ändå kommit fram. Bland annat att hon ligger ungefär 10 miljoner dollar efter Barack Obama i pengar som får änvändas under primärvalssäsongen.

En bidragsgivare får ge maximalt 2300 dollar för primärvalen och 2300 dollar som får användas om kandidaten blir nominerad av demokratiska partiet. Alltså går det redan nu att få in maximalt 4600 dollar från en person, men bara hälften får användas nu.

Enligt uppgift så har Hillars kampanj dragit in 27-28 miljoner dollar totalt, men bara 21 av dessa får användas nu. Obama fick alltså in 31 miljoner att använda nu.

Som Dick Erixon skriver var förmodligen Hillarys strategi att genom en enorm kampanj- och pengamaskin vissa framförallt väljarna att det inte var någon idé att rösta på någon annan kandidat, eller att skänka pengar till någon annan. Likt Bush 1999.

Det finns siffror från de andra kandidaterna, men jag är inte helt säker på att de är fullt ut bekräftare ännu. John Edwards nådde målet på nio miljoner, Richardson sju och Dodd 3,25.

"Min hund gillade frisk luft"

I den reportageserie som Boston Globe kör om Mitt Romney så har det kommit fram att han spännade fast sin hunds bur på biltaket under en 12 timmars bilresa - med hunden i buren!

Han säger till sitt försvar att hunden gillade upplevelsen (hur han nu kan veta det) och att hans hund gillade friskt luft...

Årets Dean heter Paul?

Howard Dean kom från ingenstans (Vermont) och lyckades ta sig upp till ledning i opinionsundersökningarna innan allt kraschade i de tidigare primärvalen. Hans huvudsakliga fråga var motståndet mot invasionen av Irak, vilket de flesta andra kandidaterna stödde (bland annat John Edwards). En mäktig gräsrotskampanj på nätet, som kom att kallas netroots, var det som lyfte fram honom.

Nu håller en republikan kanske på att göra något liknande. Ron Paul ställde 1988 upp i presidentvalet för det lilla libertarianska partiet utan någon större framgång. Denna gång kanske det blir annorlunda. Alla experter och förståsigpåare (inklusive undertecknad) har fullständigt skrivit av honom, men jag börjar tro att han ändå kan nå en del framgång. Inte så att han verkligen tar sig upp i toppen, men att han lättar från botten i opinionen och därmed får en större inverkan på debatten.

Med tanke på hur lite stöd han får i framförallt nationella undersökningar så är hans stöd på internet imponerande. Hans videos på YouTube är de mest sedda av alla republikanska kandidater. Han leder i antalet medlemmar på Facebook. På MySpace ligger han tvåa men ökar klart snabbast av samtliga kandidater. På Technorati, en söktjänst för bloggar, ligger Paul just nu på fjärde plats av de mest sökta orden. Paris Hilton ligger på nionde. Han har nu dessutom den mest välbesökta hemsidan. Det är imponerande.

Varför så framgångsrik? Han är den enda republikanen i startfältet som motsätter sig Irakkriget och Bushs utrikespolitik. Även om en majoritet av republikanska väljarna står bakom Bush i den frågan så finns det naturligtvis också många som inte gör det - och dom har ingen annan kandidat att vända sig till. Dessutom är Paul stenhård motståndare till de utgiftsökningar som skett under Bush. Han kallas Dr. No av sina kollegor eftersom han alltid röstar nej till alla utgiftsökningar. Där har han konkurrens av de andra republikanerna, men han har ett långt track record utan flip-floppar. I två mycket tunga frågor ligger han helt rätt för många republikanska väljare.

Tänk vad internet har gjort för demokratin. Med små medel kan en udda kandidat som Paul verkligen nå ut med sig budskap och inte minst är det lättare för anhängarna att hjälpa honom på olika sätt.

Dean eller Obama?

Howard Dean byggde under förra presidentvalet en imponerande gräsrotskampanj som lyfte fram honom till första plats, innan han kraschade under de första primärvalen. Under andra kvartalet 2003 fick han bidrag från 59 000 personer. Obama kommer landa på över 140 000. Under hela 2003 bidrog 280 000 personer till Deans kampanj. Det klarar Obama alltså nästan på ett halvår. Som sagt, Obamas gräsrotsstöd är imponerande.

Obama jagar 250 000

Det damp precis nyss ner ett mail från Barack Obamas kampanjmanager där de sätter upp ett nytt mål för kvartalsslutet imorgon. De försöker nå att 250 000 personer ska ha donerat till deras kampanj, just nu ligger siffran på 244 199 st. Oavsett om de når 250 000 eller inte så är det en ruggigt imponerande siffra. Ingen annan kampanj kommer komma i närheten av det, även om det pengamässigt säkert blir tight med Hillary Clinton.

Obamas kampanj är otroligt stark på det sättet att väldigt många människor engagerar sig i den. Han drar exempelvis alltid väldigt stora publiker.

Ni kan följa det på hans hemsida.

De andra kandidaterna slutspurtar också, och det går lite olika.

Bill Richardson har ett mål för denna vecka på 2 miljoner dollar, han ligger just nu på 870 000. Hillary Clinton har inga speciella målsättningar utan bara en text med Ready for Change och Donate. John Edwards siktar på 9 miljoner och är nu uppe i drygt 8 (och över 50 000 personer som bidragit). John McCain har målet 3 miljoner för hans webbkampanj. Rudy Giuliani har inget speciellt på sin hemsida med anledning av slutspurten. Mitt Romney kommer i filmform själv in på hemsidan och tjatar om pengar. Det har han gjort nu ett tag och kan ju inte direkt uppmuntra till återkommande besök, eftersom tjatet inte går att stänga av. Ron Paul har en kul bild där ett gäng kampanjarbetare sitter i en halvrisig lokal med rubriken "WE NEED MORE ROOM!", "Donate". Fred Thompson har ännu inte officiellt gett sig in i leken och behöver därför inte redovisa några siffror för andra kvartalet, men han drar tydligen in en del pengar påstås det.

Thompson leder - och ökar

Fred Thompson har som jag skrev om igår haft en fullständigt lysande månad. Från ett snitt på 10% till ett på 20%. Hos Rasmussen går det ännu bättre.

För två veckor sedan var det lika mellan Giuliani och Thompson, 24-24. För en vecka sedan ledde Thompson med 28-27 och nu leder han med 27-23. Thomson leder med 13 procentenheter över Giuliani hos konservativa väljare, medan Giuliani leder hos de mer moderata.

Romney och McCain kommer en bit bakom med 12 respektive 11%.

Appropå nedanstående inlägg

Bloggen Det Progressiva USA sågar Gudmundsons skriverier med minst sagt märkliga argument:

"Tvärt emot vad Gudmundson påstår så håller det amerikanska presidentvalssystemet idag på att gå över styr. Inget land har råd med en valkampanj som varar i nära två år och som idag kostar en miljard dollar. Och delstaterna flyttar hela tiden fram sina primärval, något som gör valkampanjen ännu längre. Om USA hade ett fungerande presidentvalssystem så skulle man inte börja på ännu ett år."

Så vad han menar är att ju kortare en valkampanj är desto bättre? I alla fall ska man inte hålla på så här länge. Vad gör då kandidaterna under denna tid som är så hemskt dåligt? Jo, det åker runt på en sjuhelsikes massa möten och träffar väljare! Ju längre de håller på, desto fler väljare hinner de träffa. Visst är det hemskt!

"Men presidentvalen är under all kritik. Inga sakdiskussioner, bara korta privatfinansierade tv-snuttar med allt brutalare personangrepp typ Switbåtattackerna."

Självklart kommer det in en hel del skit i en lång presidentkampanj, men att prata om att det inte förekommer några sakdiskussioner är ju rent löjligt. Hittills har respektive parti haft två stora två timmar långa direktsända debatter, där alla kandidater får delta. Inte bara de stora med mest pengar och starkast stöd, utan också de som inte har en chans att vinna får göra sin röst hörd. De får föra in annorlunda perspektiv och bredda debatten. Och det som diskuteras är s a k f r å g o r.

"Det finns jättemycket positivt och spännande i det amerikanska samhället, som lokalvalen och gräsrotsmodellen. Men sluta med den där enfaldiga fundamentalistiska synen på USA som ett 100% perfekt samhälle helt utan skönhetsfläckar."

Vem har någonsin påstått att USA och det amerikanska valsystemet är hundra procent perfekt? Är det vad Per Gudmundson skriver? Nej, det är vad han hittar på att Gudmundson skriver. Suck.

En bloggare i mainstream

Det krävs en bloggare för att mainstreammedia ska få lite balanserad rapportering från amerikansk politik och presidentvalet. Per Gudmundson skriver i Svenska Dagbladet:

"En svensk betraktare har all anledning att känna avund. Man kan tälta i veckor utanför valberedningen i ett normalt svenskt politiskt parti utan att höra så här många namn diskuteras.

Okunskapen om amerikansk politik är kanske på väg att mildras, dock, tack vare internet. Webbplatser som Real Clear Politics erbjuder ständig uppdatering om opinionsläget och länksamlingar till de intressantaste analys- och ledarartiklarna i editioner morgon, middag och kväll. Här hemma finns svenska bloggar som mer eller mindre specialiserat sig på USA-bevakning."

Romney tar ur egen ficka

Mitt Romneys fundraising kanske inte går så otroligt bra ändå, eller så försöker de vrida ner förväntningarna inför kvartalsslutet. Han skriver nu ut ytterligare en check till sin egen kampanj, men avslöjar ännu inte på hur mycket. På frågan varför, svarar han:

"Because I have to, all right?"

HD byter riktning gällande kampanjlagar

Högsta Domstolen i USA byter riktning när det kommer till de kampanjlagar som gäller sedan McCain-Feingold-lagen. Den reglerar en hel massa, bland annat hur mycket pengar som får skänkas till en politisk kampanj (2300 dollar) och vilken sorts annonser som får köras. Det finns också ett form av kryphål i lagen, så kallade 527:s. Till dessa är bidragen, om jag förstår det rätt, obegränsade, men jag tror inte de får köra annonser direkt för eller mot en speciell kandidat. Om det finns några jurister bland publiken som kan de amerikanska kampanjlagarna, varsågoda att hjälpa till.

Nu har i alla fall HD beslutat att förbjuda en del av lagen McCain-Feingold. Det handlar om så kallade election ads som enligt lagen inte får köras nära ett val. Lagen gör skillnad på issue ads och election ads, men ju närmare ett val vi kommer desto oftare faller åsikterna samman med olika kandidaters ståndpunkter. Lagen gillas av en del, men kritiseras framförallt av företag och olika organisationer, som fackföreningar (AFL-CIO) eller intresseorganisationer (NRA).

Nu ska alltså dessa få köra dessa election ads även precis innan val, men de får inte direkt peka ut att man ska rösta på den ena eller andra kandidaten (men får nämna dem vid namn). Var gränsen går, det verkar ingen riktigt veta.

Ja som sagt, jag är inte direkt glasklar exakt på hur lagen fungerar men beslutet i HD innebär i alla fall att olika organisationer kan spela en större roll i slutet av en valkampanj. Det här hur som helst i alla fall inte som Ekot påstår:

"Ett beslut i Högsta domstolen öppnar för fritt inflöde av pengar till kandidaterna från fackföreningar, företag och andra lobbygrupper."

Kampanjerna och kandidaterna får inte ta emot obegränsade summor pengar och göra vad de vill med, men organisationerna själva får större frihet att köra annonser.

Den som påverkas mest negativt av detta är utan tvekan John McCain. Han är författare och pappa till lagen, som är impopulära i stora konservativa kretsar. McCains kampanj sluttar just nu utför och detta var inte vad han behövde. Dessutom kommer HD framöver ta upp fler delar av kampanjlagarna och har med detta beslut visat att de mycket väl kan tänka sig att riva upp tidigare prejudikat.

På bloggen SCOTUSblog finns det mycket matnyttigt för den intresserade.

Obamas första TV-reklam

Barack Obama blir först ut av de tyngsta kandidaterna att börja köra TV-reklam. Republikanen Mitt Romney har gjort det länge, och även demokraten Bill Richardson har kört ett tag, båda med lyckat resultat. Romney leder numera i Iowa och New Hampshire och Richardson har tagit sig upp till tvåsiffrigt i båda staterna.

Barack Obama ligger tvåa nationellt, men först på tredje plats i Iowa, dessutom med en negativ trend. Följaktligen är det också i Iowa hans två första reklamer börjar köras. Båda filmerna introducerar Obama för väljarna. De börjar vid hans genombrott vid 2004 års konvent och berättar sen om hans liv och ett par senatorer, en republikan och en demokrat, berättar om hur bra han är på att nå överenskommelser över blockgränserna. Det jag reflekterar över är hur otroligt lite av hans bakgrund som går att lyfta fram. Han jobbade med utsatta barn, pluggade på Harvard och blev första svarta chefredaktören på Harvard Law Review. Allting bra grejor, men består hans samlade erfarenhet inte av mer? Kommer fler väljare reflektera på samma sätt som jag när de ser filmerna? Kolla och fundera själva.





UPPDATERING: Jag mindes fel, Obama är inte alls först ut. Edwards har kört reklam, men jag minns inte riktigt var. Tror det var i Iowa och New Hampshire.

Thompson klättrar till andra plats

Trots att Fred Thompson inte ens officiellt har gett sig in i leken ännu, han har inte ens startat en exploratory committee, så ligger han nu två i det republikanska racet. I två nya undersökningar från Cook och CNN hamnar han på 12% respektive 19%. Genomsnittet för honom i de senaste undersökningarna är 19,8%. Bara för en månad sedan hade han ett snitt på runt 10%.

Under samma tidsperiod har Rudy Giuliani legat stilla på ett snitt på ca 26%, som ändå är ner från toppnivån på 38% i februari/mars. John McCain toppade på 22% en liten bit in i maj, precis innan kompromissen kring immigrationsreformen blev känd, som McCain är en av författarna till. Sedan dess har han fallit ner till 16%.

Mitt Romney ökar långsamt, långsamt på nationell nivå. I början av februari låg han på 6%, idag på ca 10%, Men vi ska komma ihåg att han leder i de tidiga delstaterna Iowa (21,4%) och New Hampshire (27,3%).

Så ska en slipsten dras

Hillary Clintons kampanj har försökt göra lite humor av valet av kampanjlåt - och lyckas tillslut riktigt bra. De använder slutscenen i tv-serien Sopranos för att skapa en cliffhanger om låtvalet.

Jag är imponerad, precis så ska man jobba i internetåldern. Sopranos sista avsnitt har skapat debatt i USA och att använda det ger såklart mycket mer uppmärksamhet för Hillarys film. Bra jobbat.

Så om ni nu inte sett sista avsnittet av Sopranos och inte vill förstöra något, titta då inte på filmen.

Slutspurt för kvartal två

Presidentkandidaterna slutspurtar nu för att vinna pengakriget det andra kvartalet som tar slut 30 juni.

Mitt Romney ser ut att vinna även detta kvartal för republikanerna, han drog in 23,5 miljoner dollar första kvartalet. Rudy Giuliani som leder i opinionsundersökningarna har fokuserat hårt på fundraising och kan mycket väl komma att matcha Romney. John McCain, som hade stora problem första kvartalet, ser ut att gå på ytterligare ett dåligt resultat. Hans impopulära ställningstagande för kompromissen kring immigrationspolitiken och hårda kamp mot lobbyister gör det svårt för honom. Dessutom ser hans opinionssiffror inte direkt lysande ut.

Barack Obama som matchade Hillary Clinton förra kvartalet ser ut att gå mot ytterligare ett bra kvartal, minst 25 miljoner. Frågan är om Hillary Clinton kommer klara av att matcha honom, hennes kampanj försöker ställa ner förväntningarna. John Edwards som hade ett hyfsat resultat första kvartalet ser ut att tappa fart det andra, eller så har hans kampanj lyckats väldigt bra med att skruva ner förväntningarna. Bill Richardsons kampanj påstår att dom kommer slå Edwards andra kvartalet.

Läs mer hos Washington Post, The Politico, ABC News och CBS News.

Var de fattiga bara en fortsättning på kampanjen?

John Edwards har på bara ett par dagar fått två riktigt jobbiga artiklar mot sig. Den första var i NY Times och menade att han utnyttjade de fattiga för att kunna fortsätta sin kampanj till Vita huset. Han satte upp en nonprofit-organisation, The Center for Opportunity and Promise, som drog in 1,3 miljoner dollar under 2005 och bland annat finansierade många av hans resor trill Iowa och New Hampshire. De anställda i organisationen var människor som jobbat med honom i hans presidentkampanj - och som jobbar med honom i hans nuvarande.

För mig är det uppenbart att hans arbete för fattiga människor var ett smart sätt att hålla sig kvar i rampljuset - och samtidigt göra något för dessa människor. Det är naturligtvis inte alls bra för honom att den storyn börjar spridas, för många känner nog att den ligger nära sanningen.

Edwards har haft det tufft på senare tid. Hans kampanj har inte skjutit fart utan snarare tappat. Nu ser det också ut som om han även har det tufft pengamässigt andra kvartalet, han kommer hamna långt efter Obama och Clinton. För att råda bot på kräftgången har han återlanserat sitt Two Americas, ett med rika och ett med fattiga, som var hans tema 2004.

Romneys tredje ben

Mitt Romney lanserar nu sitt tredje ben av hans politiska budskap i en TV-reklam han kör i de tidiga delstaterna Iowa och New Hampshire. Familjen, nationell säkerhet och nu ekonomin. Romney har sedan februari regelbundet kört TV-reklam, för fyra miljoner dollar, i dessa två delstater och han innehar nu faktiskt ledningen i båda (trender för Iowa och NH).

Bloggen TheFix pekar på att Romney syns med loggan för Club for Growth i reklamen. Det säger kanske inte så mycket för en del, men till de som känner till den och vet vad den står för skickar Romney ett tydligt budskap. Club for Growth står för en liten stat och låga skatter.

I reklamen menar Romney att han har förändrat varenda institution han jobbat med, vilket faktiskt också är sant. Han har en mycket stark bakgrund som någon som verkligen förändrar och utvecklar verksamheter, som VD, som ansvarig för OS i Salt Lake City och som guvernör.

New York, New York, New York

Innan presidentvalet 2004 var jag några dagar i New York innan jag tog tåget ner till huvudstaden. I New York fanns ingen valkampanj alls. Det fanns ingen anledning, John Kerry skulle plocka hem delstaten utan problem och ingen av kampanjerna såg någon anledning att spendera tid och pengar där. 2008 kan det mycket väl bli helt annorlunda. Hillary Clinton, senator från New York, kan mycket väl bli demokraternas presidentkandidat och Rudy Giuliani, fd borgmästare i stan, kan lika gärna bli republikanernas dito. Och för att göra New York ännu hetare ser det ut som om New Yorks nuvarande borgmästare Michael Bloomberg kommer ge sig in i leken. Eftersom han i så fall ställer upp som independant så kan vi alltså få en rejäl batalj mellan tre New York-bor.

Han lämnade i tisdags det republikanska partiet och skickade en mycket stark signal att han kommer ställa upp. Det förnekar han såklart och säger att hans "intention" är att vara borgmästare hela den period han är vald till. Intention alltså, såna kan ju ändras...

Hans klart största strategiska fördel i racet är naturligtvis hans stora förmögenhet. Han är dollarmiljardär och kan själv finansiera hela sin kampanj utan att vara beroende av fundraising. Valet beräknas kosta 500 miljoner dollar per kandidat, en del påstår att Bloomberg kommer satsa en miljard.

Vilka skulle han då ta väljare från? Tja, två undersökningar ger två olika svar. SurveyUSA menar att han huvudsakligen tar republikanska väljare, medan pollstern John Zogby tror tvärtom. Han hänvisar till mittenväljarna, moderates, som han tror Bloomberg kommer locka. Dessa är huvudsakligen, 38%, demokrater, 25% republikaner och 38% oberoende. Zogby tror att Bloomberg kan vinna:

"Bloomberg's combination of a track record of political success, a political philosophy that matches what the electorate wants, and the cash to buy a campaign organization makes it possible he may do much more than just affect the race - he could win it."

Han menar att väljarna är trötta på strider mellan de två partierna och vill ha någon som kan komma till Washington och ena landet. Bloomberg predikar just det och har gjort det i New York. Han kan dessutom komma in sent i kampanjen när de andra har hamrat på varandra bra länge och kännas som en frisk fläkt som står över partikäbblet.

Testa själv

"One of the frustrations is that there is more attention on Britney Spears getting out of a car without underwear than there is about who is going to be the next president."

- Mike Huckabee klagar på dåligt mediaintresse för hans kampanj. Well, om han skulle prova att själva kliva ur en bil i kjol och utaqn underkläder skulle nog hans kampanj få en del uppmärksamhet.

Vinner Hillary genom kvinnornas röster?

En del säger att Hillary Clinton kommer vinna presidentvalet tack vare att kvinnor kommer gå man..öh..kvinna ur huse och rösta på henne. Det de inte tänker på är att demokraterna redan har ett rejält övertag hos kvinnorna. Den perfekta kandidaten för demokraterna är en som behåller övertaget hos kvinnorna men kan plocka försprånget för republikanerna hos männen.

Men naturligtvis kommer kvinnnornas röster spela stor roll för att Hillary ska kunna bli demokraternas kandidat. En undersökning av Washington Post menar att hela hennes försprång till Barack Obama på 15 procentenheter beror på övertaget hos kvinnorna.

Men som sagt, om hon nu blir demokraternas kandidat, måste hon locka över männen till sin sida, eller få en sjuhelsikes massa kvinnor att rösta på henne. Och där klarar hon sig inte bättre än de tidigare demokratiska kandidaterna Gore och Kerry. Gallup har jämfört hur Gore och Kerry klarade sig mot Bush och hur Hillary klarar sig mot Rudy Giuliani.

I snitt så föredrar kvinnor Hillary före Rudy med sex procentenheter, 53-47. Män däremot föredrar Rudy med 16 procentenheter. Det kan jämföras med Bushs tolv procents övertag hos män mot Kerry och sju procent mot Gore. Gallups undersökning kan sammanfattas så här:

"Given the historic nature of having a female Democrat running against a socially liberal Catholic Republican, it is remarkable how similar it appears the results would be to the 2004 election in which two white males representing the mainstream politics of the two parties faced off."

Nu ska vi komma ihåg att det är långt till valet, men dessa undersökningar ger en vink. Det blir svårt för Hillary att vinna genom att förlita sig på kvinnornas röster. Istället måste hon locka över männen, och där gör hon idag sämre ifrån sig än både Kerry och Gore.

Rudys Twelve Commitments

I natt kom ett mail från Giulianis kampanj där han ställer ut tolv vallöften:

1. I will keep America on offense in the Terrorists' War on Us.
2. I will end illegal immigration, secure our borders, and identify every non-citizen in our nation.
3. I will restore fiscal discipline and cut wasteful Washington spending.
4. I will cut taxes and reform the tax code.
5. I will impose accountability on Washington.
6. I will lead America towards energy independence.
7. I will give Americans more control over, and access to, healthcare with affordable and portable free-market solutions.
8. I will increase adoptions, decrease abortions, and protect the quality of life for our children.
9. I will reform the legal system and appoint strict constructionist judges.
10. I will ensure that every community in America is prepared for terrorist attacks and natural disasters.
11. I will provide access to a quality education to every child in America by giving real school choice to parents.
12. I will expand America's involvement in the global economy and strengthen our reputation around the world.

Washingtons Post-bloggen The Fix har en översättning av löftena. Bland annat är frågan om att minska aborter och öka antalet adoptioner intressant. Den är naturligtvis till för att minska skadeverkningarna av att Rudy är för fri abort.

Vi ser också att det är verkligt stora frågor han ger sig på. Bekämpa terrorism, stoppa illegal invandring, utbildning, USAs roll i världen och inte minst healthcare.

Romney leder i Iowa och New Hampshire

Jag har flera gånger tidigare berömt Mitt Romneys kampanj, den verkar vara extremt kompetent upplagd. De kommer från ett svårt läge som relativt okänd kandidat men tar steg för steg mot toppen som andra kandidater med samma utgångsläge inte gör.

Nu har Romney nått ytterligare en milstolpe, han har tagit ledningen i den första delstaten att rösta, Iowa. Fram till maj var det McCain och Giuliani som ledde i samtliga undersökningar, sedan mitten av maj är det Romney. I ett genomsnitt på de fem senaste undersökningarna leder han med ett snitt på 1,2 procentenheter.

Både Giuliani och McCain har dragit sig ur Iowas straw poll, en stor händelse där tusentals republikaner från Iowa samlas på ett ställe och umgås med kampanjerna för att sedan tillslut genomföra en omröstning. Resultatet kan lyfta eller sänka en kandidat. Romney tänker ställa upp och pressen ökar på honom att göra riktigt bra ifrån sig i frånvaro från Giuliani och McCain.

Romneys resultat för Iowa ser nästan exakt likadant ut för det kanske ännu viktigare valet i New Hampshire, där det första primärvalet går av stapeln. Fram till maj ledde framförallt McCain i undersökningar, sedan dess är Romneys dominans nästan total. Han leder nu med ett snitt på 8 procentenheter.

After Debate

Political Wire har en video från AP som visar kandidater, kandidatfruar med mera som försöker spinna deras närmastes insats i debatten. Lite intressant att se dom bakom kulisserna.

Immigrationsreformen kraschar

Senatens ledare Harry Reid var tvungen att dra tillbaka förslaget på immigrationsreform efter att en majoritet röstade för att inte låta förslaget gå till en omröstning (senatsreglerna verkar minst sagt komplicerade). Det är naturligtvis ett rejält bakslag för Bush men också för John McCain som var en av de som jobbat fram förslaget.

Förslaget var en kompromiss där de cirka 12 miljoner illegala invandrare som finns i USA bereddes en väg till medborgarskap, samtidigt som bevakningen av gränsen mot Mexico förstärktes kraftigt. Hela förslaget är naturligtvis mycket mer omfattande, inte mindre än 400 sidor.

Jag gillar inte grunden i att man ska stänga ute människor, men tyckte ändå att kompromissen såg hyfsad ut. Båda sidor har fått med viktiga punkter. Men som i alla kompromisser så finns det också saker de båda sidorna inte gillar, och fokuset i debatten hamnade på detta.

Nu är det tillbaka till ritningsbordet som gäller. Bush och senatorerna från de båda partierna måste fortsätta jobba för att bredda stödet för reformen - som i mitt tycke är helt nödvändig.

Detta är naturligtvis inte bra för McCains chans i presidentvalet. Hade reformen gått igenom hade han i alla fall framstått som någon som uppnår resultat, nu är väl effekten mest att han återigen gjorde upp med demokraterna och retade upp sina egna väljare.

Också hos DN.

Hillary byter i Iowa

Hillary Clinton leder i de flesta nationella opinionsundersökningar men kommer först tvåa eller trea i Iowa, den första delstaten att rösta. Nu byter hon ut chefen i Iowa JoDee Winterhof mot rutinerade Iowa-räven Teresa Vilmain.

I'm with Fred!

Nej, det är jag inte, men så heter Fred Thompsons nya kampanjhemsida. Han satsar på att snabbt få in 4,6 miljoner dollar i startkapital.

Vem fick prata mest?

Den som pratade klart mest i republikanernas debatt var Wolf Blitzer. Känner ni inte igen namnet? Nej, han är inte kandidat, han är programledare. Hos demokraterna fick Obama mest tid, före Clinton och Blitzer.

Republikanernas debatt

Slätstruken var ordet. Dom är hela tiden så generösa mot varandra så det blir ingen nerv och inga direkta motsättningar, även om de har olika åsikter. John McCain var inte lika dominant i denna debatt som i den förra, även om han var helt okej. Mitt Romney kämpade för att låta lika positiv som Ronald Reagan, men budskapet känns påklistrat. Rudy Giuliani hade ett bra inlägg om invandring och var helt okej, men inget mer än det. Till skillnad från Romney känns hans optimism inte påklistrad, det kan bli avgörande. Mike Huckabee framstod som lite trevligare och roligare i denna debatt. Tommy Tancredo däremot framstod som en riktig dåre när han menade att ALL invandring till USA skulle stoppas. Det var det som Giuliani gick till attack mot så bra.

Ron Paul är den mest kontroversiella och udda kandidaten i fältet, gammal kandidat för libertarianska partiet som han är. Han motsätter sig Bush-doktrinen och har ofta annorlunda uppfattningar än de andra kandidaterna och artikulerar det på ett bra sätt. Ett kul inslag.

Men det jag tänker mest på under debatterna är att alla losers ska lägga ner sina kampanjer så vi kan få lite mer utvecklande svar och lite mer av debatt mellan toppnamnen. Men just nu ser det snarare ut att bli tvärtom när både Fred Thompson och Newt Gingrich är på väg in i racet.

Roligast under kvällen var när Rudy Giuliani skulle svara på en fråga om abort. Precis när han börjar slås hans mikrofon ut av åskan. Rudy tittar mot taket, ler sedan och säger att när sånt där händer blir man riktigt skrämd. Kolla episoden på YouTube:

Demokraternas debatt

Debattörerna fick denna gång puckla på varandra mer än tidigare, något de inte direkt utnyttjade till bristningsgränsen, men lite ordväxlingar blev det. Bäst i den kategorin var när Barack Obama tvålade till John Edwards. Edwards stod och ojade sig över hur dåligt Obamas och Clintons ledarskap i Irakfrågan var. De var inte ledande i senaten i att motsätta sig Bushs önskemål om mer pengar till trupperna och ledde inte tillräckligt i att tvinga Vita huset att dra tillbaka trupperna. Obama svarade med att han var mot kriget redan innan det inleddes, vilket inte Edwards var, och påpekade att Edwards var minst fyra och ett halvt år för sent i sitt ledarskap.

I övrigt kan man väl säga att ju bättre opinionsiffror desto bättre klarade sig kandidaterna. Clinton gick ett par gånger i ordväxling med programledaren och menade att frågor som hamnar på en presidents bord inte kan klaras av genom en handuppräckning. Det fick henne att framstå som seriös och att hon verkligen förstod vad det innebar att vara president. Obama gjorde något liknande innan när han påpekade att handuppräckning på en fråga bara var ett sätt att splittra och dela upp, när man egentligen behövde jobba tillsammans.

Edwards jobbade hårt på att dra upp skillnader mellan honom och Obama, som han ofta klumpade ihop. Han klarade sig väl ganska hyfsat. De andra kandidaterna framstod inte riktigt som presidentmaterial. Joe Biden och Chris Dodd försöker vara skarpa och samtidigt presidentmässiga. De klarar det hyfsat tackvare rutin och ålder men blir mest bara ointressanta. Vad har de som någon av toppkandidaterna inte har?

Dennis Kucinich är arg och radikal och ingen tar honom riktigt på allvar. Mike Gravel framstår som en pinsam gammal idiot och den eventuella pondus han skulle kunna få tackvare sin höga ålder och långa erfarenhet sopar han bort genom att bete sig mer eller mindre som en galning.

Hillary Clinton vann. Hon känns väldigt tydligt som en person som skulle klara av att vara president. Bill Richardson hänvisade ofta till sin erfarenhet som guvernör, FN-ambassadör och energiminister men jag kan inte sluta tänka på honom som en perfekt vicepresident. Verkligen perfekt. När Obama pratar tänker jag bara på att han faktiskt bara varit toppolitiker i tre år och inte har någon annan bakgrund som verkligen kvalificerar honom att leda USA. Utan tvekan är han klok och skärpt, men lite mer erfarenhet skulle kännas bra.

För den intresserade finns debatten att beskåda hos CNN. Ikväll är det republikanernas tur.

McCain på offensiven

Det är svårt att inte bli imponerad över John McCain. Feg är han verkligen inte. Immigrationsreformen som förhandlades fram av republikanska senatorer, därav McCain, Vita Huset och demokratiska diton väcker enormt starka känslor, inte minst till höger. De menar att den innehåller en amnesti för de 12 miljoner människor som idag illegalt bor i USA.

McCain blev påpucklad av de andra kandidaterna, inte minst Mitt Romney, men står upp och har ställt upp i en mängd konservativa radio- och TV-program för att försvara överenskommelsen.

Dagen innan republikanernas debatt på tisdag håller McCain dessutom ett stort immigrationstal. Kanske är det politiskt vansinne, en stor chansning är det hur som helst. Men fasen, jag beundrar McCains raka ryggrad.

Friends of Fred Thompson

Så heter kommitteen som Fred Thompson nu bildar för att mer aktivt kunna förbereda sig och närmare granska förutsättningar för en officiell presidentkandidatur. Han kan nu anställa personal och samla in pengar utan att behöva rapportera in detaljerna till Federal Election Committee. Därmed vet inte hans konkurrenter hur stark, eller svag, han är.

15 juli är nästa deadline för kandidaterna att rapportera in andra kvartalets siffror till FEC.

Dags för nya debatter

På söndag debatterar demokraternas presidentkandidater i New Hampshire och på tisdag är det republikanernas tur. Två timmar vardera och allt sänds i CNN.

Kan nån prata om mig?

Wesley Clark, presidentkandidat 2004, känner sig bortglömd. Därför försöker han skapa lite intresse omkring sig genom att säga att han funderar varje dag på att ställa upp i valet igen. Well, låt oss veta när du funderat klart.

Thompson ännu närmare att ställa upp

Jag beklagar senaste dagarnas frånvaro, det är händer mycket på lokalplanet, inte minst kring en viss Peter Kennerfalk.

På andra sidan dammen händer det också en del. Skådisen och förra senatorn Fred Thompson verkar ha bestämt sig för att ställa upp i presidentvalet. Konstigt vore det faktiskt annars. Utan någon kampanj att tala om så drar han runt 8-10 procent i de flesta undersökningarna.

Michael Barone bekräftar det Politico och Weekly Standard påstår när källor nära Thompson menar att han snart startar en exploraty committee.

I USA Today går han längre och pratar själv om sin kampanj.

Socialkonservativa väljer Giuliani

Det största hotet mot Giulianis kandidatur är hans åsikter om abort. Sedan 1976 när Gerald Ford slog Ronald Reagan har inte republikanerna valt en kandidat som är för abort. Det låter med andra ord som det är kört för Giuliani. Men trots vad en del experter tror är väljarna inte lika enkelspåriga som deras opinionsundersökningar.

Jag har tidigare fört resonemanget här att många socialkonservativa väljare inte gillar Giulianis position i abortfrågan och lägger det på hans minussida. Samtidigt har Giuliani sagt att inte skulle väljare någon annan sorts domare till Högsta domstolen än vad Bush har gjort, som har varit mycket populära i den gruppen. Han delar alltså inte väljarens åsikt i abortfrågan, men i praktiken kommer det inte bli sämre än idag. Den frågan borde därför hos många väljare minska i betydelse och de kan då av andra anledningar välja honom.

En undersökning från Pew som beställts av The Politico visar att så kan vara fallet. Visserligen har Giuliani lägre stöd hos socialkonservativa än vad han har hos övriga republikaner, men skillnaden är inte stor. 30% av de socialkonservativa väljer honom, mot 34% av de övriga republikanerna. De socialkonservativa utgör ca 42% av de republikanska väljarna.

Jag tror förklaringen är, förutom det jag tidgare angav, det som Gary Bauer ger uttryck för. Han är tidigare rådgivare till Reagan och ledande inom den socialkonservativa rörelsen:

"These voters care about moral issues, and many of them are conflicted because understandably they see the defense of Western civilization being perhaps the most important moral issue of all."

Exakt. Det största hotet mot deras moral är islamismen och terrorismen. Precis som hotet från kommunismen en gång i tiden förenade libertarianer och socialkonservitiva så vill de socialkonservativa ha en kandidat som kan försvara landet - och för att kunna det måste han vinna valet. 44% av de socialkonservativa tror att Giuliani har störst chans att vinna.

Meet the Candidate: Bill Richardson

Jag har missat ett par Meet the Candidate, men ska försöka kolla dom under veckan. Idag var det hur som helst dags för New Mexicos guvernör Bill Richardson att grillas av Tim Russert i Meet the Press. Om ni tror att det är tufft att sitta i en svensk partiledarutfrågning ska ni jabba med Russert i en timma. Inte bara är det tufft, det är också relevanta, seriösa frågor. Det här är politisk journalistik på hög nivå.

Richardson klarade sig inte så värst bra. Han blev väldigt defensiv på ett ganska dåligt sätt. Hans svar blev osammanhängande och svåra att förstå. Det var först på slutet av timmen som han kom loss. Då kom den roliga och sköna typen fram. Han är en kille som är svår att inte gilla när han ler sitt finurliga leende och säger "Hey, I'm not perfect!". Precis som George W. Bush är han en person som väljarna skulle vilja gå på grillfest hos - det ska inte underskattas.

Han har en imponerande bakgrund som han inte riktigt fick fram, eller som rättare sagt plockades i bitar av Russerts frågor. Russert är inte ful i sina frågor, han ställer dom och låter personen svara. Han hugger inte av, men han ger sig inte utan ett ordentligt svar.

Det som väldigt tydligt kom fram i denna intervju var hur Richardson svängt i Irakfrågan. För 18 månader sedan i en bok skrev han att det vore ett svek att lämna Irak, osv. Numera är han den kandidat som går längst och säger att inga trupper alls ska stanna kvar. Bara trupper för att skydda ambassaden, inga andra trupper i övrigt. Inga för att skydda amerikanska hjälparbetare osv. Innan han bytte den åsikten var han min favorit hos demokraterna. Nu har han bytt åsikt och jag tror han gjorde det enbart för att sticka ut bland de demokratiska kandidaterna.

Jag tror dock hans chanser att bli vicepresidentkandidat är fortsatt stora. Han har som sagt en bra bakgrund, han är hispanic och han är guvernör i delstat i väst. Det är där slaget om Vita huset kommer stå den närmaste framtiden.

Hillary ger sig på humor

Hillary Clinton balanserar på slak lina när hon ger sig på humor i sina tv-reklamer. Hon promotar i sin senaste video tävlingen där man kan rösta om vilken låt som ska bli hennes kampanjlåt.

Som front runner (och kvinna) är det extra viktigt för henne att vara presidential. För mycket humor, eller misslyckad humor, kan skada henne på det området. Samtidigt är det väldigt många som ogillar henne. Hon får extremt höga siffror när väljarna får frågan vilka politiker de ogillar. Lite humor kan ju då lätta upp de stämningar.

Videon är väl ingen hit, och gör varken skada eller nytta. Den kunde ju ha varit roligare:



Den första videon var faktiskt roligare och passade Hillary bättre:

Fox News-undersökning

Opinionsundersökningar är alltid roliga att grotta ner sig i, så låt oss göra det med Fox News senaste.

Vi kan börja med att konstatera att Laura Bush är mycket populärare än maken George. Hon gillas av 70%, mot makens 41%. Tony Blair är populär han också, 64%. Rosie O'Donell däremot, hon är ingen favorit hos amerikanerna, bara 23% ser positivt på henne.

Intresset för presidentvalet har minskat något sedan januari då flera kandidater presenterade sina kandidaturer. Från 29% då som tyckte det var extremt intressant, till 27% idag. Intresset är högre hos demokrater, 32%, än republikaner, 26%. Fler demokrater har dessutom bestämt sig hur de ska rösta, 19% mot 9% för republikaner.

Viktigaste fråga är kriget i Irak, 52% säger att den är extremt viktig. Näst viktigast är terrorism, 42%, sen följer sjukvård, 41%, ekonomin, 37%, moral och värderingar, 33%, illegal invandring, 30%, miljön, 28%, abort, 23% och vapenlagar 22%.

Irakfrågan är viktigaste hos demokrater, 60% rankar frågan som extremt viktig. Hos republikanerna 45% och oberoende 48%. Republikaner sätter terrorism före med 48%.

Så en udda och väldigt intressant fråga. Vem av de nuvarande kandidaterna tycker du är mest lik Ronald Reagan? Rudy Giuliani och John McCain toppar listan med 9% vardera.

59% av väljarna känner inte till att Mitt Romney är mormon. Av dessa så säger 21% att det blir mindre troligt att de kommer rösta på honom nu när de vet.

Intressant är också att 35% av republikanska väljare säger att Giulianis position i abortfrågan, att han ogillar abort men står upp för kvinnans rätt att välja, gör det mer troligt att de kommer rösta på honom. Mot 34% som säger att det gör det mindre troligt.

Hon skulle inte vinna en karaoketävling

På Hillary Clintons kampanjhemsida kan man rösta på vilken låt hon ska ha som kampanjsång. Nio alternativ finns det att välja på. Maken Bill hade på sin tid Don't Stop (Thinking About Tomorrow) vilket funkade bra med hans framåtsyftande och optimistiska budskap. Hos Hillary kan ni välja av följande:

U2: "City of blinding lights"

U2: "Beautiful day"

KT Tunstall: "Suddenly I see"

Smash Mouth: "I'm a believer"

The Temptations: "Get ready"

Dixie Chicks: "Ready to run"

Shania Twain: "Rock this country"

Jesus Jones: "Right here right now"

The Staple Singers: "I'll take you there"

Enligt DN har hon lovat att inte sjunga kampanjlåten själv, om hon inte vinner. Vi får alla förenas i en bön och hoppas att så inte blir fallet. Lyssna bara hur det skulle kunna låta. Här sjunger hon nationalsången som en mikrofon råkar plocka upp:

Debatt nr två

Lite utspritt över det senaste dygnet har jag nu kollat igenom de republikanska presidentkandidaternas andra debatt, denna gång arrangerat av Fox News i South Carolina. Den var både bättre och sämre än den första. Det blev lite mer debatt mellan deltagarna, i den första fick de inte alls rikta sig mot varandra, det gjorde de nu en aning mer. Men frågorna var lite bättre och i ett bättre tempo i den första.

Kvällens vinnare var i mitt tycke John McCain, följd av Rudy Giuliani. McCain kändes verkligen som en ledare. Han svarade rakt och tydligt på frågor, visade att han är en senator som får saker och ting gjorda (vilket inte kan sägas om alla hans kollegor) och blev på något sätt centrum för debatten. Rudy Giuliani klippte till Ron Paul i frågan om 9/11 och rev ner kvällens kraftigaste applåd för det. Det bästa med Giuliani är hans humor och känsla av optimism. Att förmedla det kan inte underskattas. Bill Clinton predikar alltid att den mest optimistiske vinner och det var ju även ett starkt kännetecken hos Ronald Reagan.

Mitt Romney var inte alls lika bra i den här debatten. Han hamnade på något sätt i utkanten och lät inte som en ledare, utan mer som en politiker som säger det han tror folk vill höra. Kvällens bästa jabbande var när Romney anklagade McCain för att förespråka allmän amnesti för illegala invandrare och McCain svarade med att så var det inte. Sen klämnde han till Romney genom att påpeka att han själv inte ändrat åsikt beroende på vilket val han ställde upp i. Romney var ju betydligt mer liberal när han 1994 utmanade Ted Kennedy om hans plats i senaten.

Nedan har ni den första delen av debatten. Om ni vill se hela kan ni kolla på den och när den är slut kommer del två upp som ni kan klicka på och fortsätta kolla.

Bill Clinton, chefstrateg

NY Times har en utmärkt artikel om Bill Clintons roll i Hillarys kampanj. En talande bild nedan. I dubbel bemärkelse. Vid första anblick kan man tro att han står och flörtar med en ung tjej, men det är hans dotter. Men Bills problem att hålla gylfen stängd är en del av den komplexa fråga som har att göra med hur man bäst använder en gammal president i en presidentkampanj.

Round two. Fight!

I natt svensk tid är det återigen dags för republikansk debatt. Förra gången var det i Ronald Reagans presidentbibliotek i liberala Kalifornien, denna gång är det socialkonservativa South Carolina som står värd. Det var där Bush kom igen år 2000 och knockade John McCain efter att ha själv varit nere för räkning efter McCains storslam i New Hampshire.

Det som ska bli mest spännande att se är hur TV-tittarna i South Carolina bedömer debatten. I Kalifornien tyckte tittarna att Giuliani vann, men så är de också mer liberala än de i South Carolina. The Politico förutspår att debatten kommer handla mer om sociala frågor, eftersom det är där tydligast skillnader finns. Det blir med andra ord ett mycket intressant test av hur Giulianis mer liberala åsikter i frågor om abort påverkar väljarna.

Den senaste undersökningen från South Carolina som jag hittar leder Giuliani i med 22 procent för Newt Gingrich med 15%. Mitt Romney 10%, John McCain 9% och Fred Thompson 8% kommer sen.
De flesta undersökningar innan dess visar dock på en ledning för McCain, med 13 procentenheter hos ARG och hos Zogby med tre procentenheter.

Mitt och George

1964 ställde inte guvernör George Romney upp på vinnande Barry Goldwaters sida. 1968 förlorade han mot Richard Nixon trots ledning i början av racet. Nu är det sonens tur att försöka bli president och Mitt har hamnat på framsidan av Time, precis som pappa George.

En intressant och läsvärd artikel. Niklas Frykman tror Romney blir USA:s nästa president, jag tror han blir vice. Men hans kampanj är hittills mycket väl genomförd. Exemplariskt.

TV-reklamen drar igång

John Edwards började köra en tv-reklam för någon dryg vecka sedan i Washington D.C. där han uppmanar kongressen att fortsätta skicka samma förslag om att dra tillbaka trupperna till Bush om och om igen. Nu börjar han köra nästan samma variant av den i de tidiga delstaterna.

Likaså Mitt Romney kör en ny tv-reklam i Iowa och New Hampshire där han pratar om konservativa väderingar och USA:s roll som ledande militärmakt.

Roligast och bäst är dock Bill Richardson. Han har två nya reklamer, både är upplagda som jobbintervjuer inför jobbet som president.

Följer presidentkandidaterna efter?

Ett par republikanska senatorer börjar nu försiktigt flytta sig mot positionen att USA ska dra tillbaka trupperna från Irak. Trent Lott sa igår att Bushs nya strategi i Irak har till hösten på sig att visa om den är effektiv. Idag följer Susan Collins efter och säger samma sak till CNN men lägger till att om den nya strategin inte visar sig vara effektiv måste andra alternativ övervägas, bland annat ett tillbakadragande.

Om läget är lika illa i Irak om ett år, när två presidentkandidater står mot varandra kan det bli riktigt tufft för en republikan som stödjer Bush alltför mycket i denna fråga. Kanske inte i det egna partiet, men hos mittenväljare. Det är inte omöjligt att vi då ser en svag skiftning i riktningen ovan.

Giuliani gav pengar till fri abort-rörelse

Under tiden som borgmästare i New York gav Rudy Giuliani pengar till en organisation som jobbar för fri abort (jag undrar om det inte är samma organistion som farfar Bush, senator Prescott, jobbade för en gång i tiden).

Många menar att hans inställning i abortfrågan är ett stort hot mot hans kandidatur. Och visst, hans åsikt går tvärsemot många kärnväljare, men jag undrar hur stor roll det egentligen kommer att spela. Vad vill kärnväljarna huvudsakligen? Jo, att presidenten ska utse domare som tolkar konstitutionen som de själva gör det. Att delstaterna ska få avgöra om abort ska vara fri eller inte. Nu finns ett domslut från 70-talet, Roe v. Wade, som gör abort fritt i hela USA.

Rudy Giuliani har lovat att utse samma sorts domare som president Bush, som är mycket uppskattade hos exempelvis den kristna högern. Om han kan vara trovärdig i det så har jag svårt att se att abortfrågan blir ett så stort ok runt hans hals. Folk är ju inte rabiata, inte tillräckligt många i alla fall. Om en person har en åsikt som jag starkt ogillar, men gillar honom i övrigt på många områden. Och om det område jag ogillar inte kommer få någon praktiskt betydelse så varför skulle jag inte rösta för honom?

Facebookkampanjen

Facebook är ett av ställena på internet som kandidaterna ser till att ha närvaro på. Som vanligt är det kul att se vem som samlar störst stöd där och det får i det här fallet mätas med antalet medlemmar på respektive kandidats sida. Political Insider har tittat närmare på det, och vad kandidaterna har skrivit på sina sidor. Här är lite godbitar:

Barack Obama leder överlägset i antalet medlemmar, 67 537 stycken.

Tvåa kommer Hillary Clinton med 19 387 st. Hon är för övrigt den enda kandidat som inte valt relationship status. Alla andra är listade som gifta.

John Edwards har flest kort på sig själv, inte mindre än 335 st.

Dennis Kucinich har valt sin politiska åskådning som "other".

Chris Dodd verkar inte riktigt ha fattat det där med internet. Hans facebook-grupp är inte öppen för annat än inbjudna vänner...

Mitt Romney har sagt att hans favoritbok är Battlefield Earth, men den finns inte med när han listar favoritböcker i Facebook.

Sam Brownback tycker att Sagan om Ringen är bättre än Bibeln.

Romney vann YouTube-debatten

Mitt Romneys inlägg i republikanernas debatt hade i fredags setts 16 282 gånger, flest av alla kandidater. Tvåa kommer Ron Paul med 11 090 visningar.

Florida går sin egen väg

Flera stora och små delstater har samlat sig på 5 februari och tänker den dagen genomföra sin omröstningar om vem de vill nominera till partiets presidentkandidat. Kalifornien, New York och New Jersey är tre av de riktigt tunga som parkerat på den 5 februari. Många trodde att Florida skulle landa där också, men nu överraskar de och väljer 29 januari istället, trots hot om sanktioner från respektive partitoppar i form av minskat antal delegater (och därmed minskad betydelse).

Risken är nu att hela primärvalsschemat tidigareläggs. New Hampshire håller sitt val den 22 januari, men deras betydelse minskar när Florida kommer så nära. Därför funderar de nu på att tidigarelägga sitt primärval vilket kommer att leda till att Iowa och Nevada, som ligger före, kanske gör samma sak.

Jag hoppas det inte blir så, jag har ju redan bokat min resa...

Svensk media om debatten

Det blev naturligtvis inte lika stort genomslag för den republikanska debatten som för den demokratiska, men det går nog att försvara även nyhetsmässigt. Den republikanska kampen är inte lika het ännu som den demokratiska.

Jag hittar rapporteringer från TT och Ekot. Båda ganska bra och balanserade. Ser också att Thomas Nordegren kommenterar debatten i P1 Morgon men klarar inte att lyssna på det, risken är för stor för en hjänblödning.

Så mina farhågor blev bara delvis besannade. Bra!

Republikanska debatten

I the Ronald Reagan Library i Kalifornien debatterade de tio republikanska kandidaterna igår kväll amerikansk tid. En rätt bra debatt, som går att se hos MSNBC.

Enligt SurveyUSA vann Rudy Giuliani överlägset, 30 procent tyckte han var bäst, 12 procent tyckte Mitt Romney och 11 procent John McCain. Man ska dock komma ihåg att det var personer boende i Kalifornien som tillfrågades, de delar nog flest åsikter med just Giuliani.

Jag tyckte Giuliani var bra, han hänvisade ofta till vad han åstadkommit i New York, framförallt inom brottsbekämpning. Det är en fördel som han och de andra guvernörerna delar, de kan peka på vad de verkligen har uträttat. Senatorer och kongressledamöter har inte samma möjlighet.

Personligen tyckte jag dock att John McCain gjorde bäst ifrån sig. Han var på hugget, rolig, tydlig och kändes inte alls gammal och före detta. Likaså Mitt Romney presterade bra. Det flyter på väldigt lätt när han pratar och han är trivsam att lyssna på. Han borde dock kunnat berätta lite mer om sin bakgrund både som guvernör, VD för OS i Salt Lake City och framgångsrik företagsledare.

Den som skilde ut sig mest var Ron Paul. Han är motståndare till Irakkriget och otroligt principfast. Ett kul och udda inslag.

Senator Sam Brownback var också trivsam att lyssna på. Däremot guvernör Mike Huckabee var nog ingen som vann folks hjärta ikväll. Han såg orakad och otrevlig ut. När han nämnde president Nixon var det kanske fler än jag som drog parallellen till hans misslyckade tv-debatt mot JFK där folk just klagade på att han såg så otrevlig ut, och inte hade rakat sig.

Jaha, då ska vi se vad svenska medier skriver om detta. Jag förmodar att de kommer slå upp det minst lika stort som när demokraterna hade debatt förra veckan. Eller kanske inte...

Vem förlorar om Thompson ställer upp

Skådisen och före detta senatorn Fred Thompson verkar förbereda sig för att ge sig in i leken fullt ut och officiellt bli presidentkandidat för republikanerna. Vem skulle detta skada mest, den frågan ställer sig analytikern Charlie Cook. Hans svar är Rudy Giuliani.

Han hänvisar till två undersökningar, NBC:s och hans egen. Om Thompson inte finns med i undersökningen får Giuliani 32% hos NBC och 39% i Cooks. Med Thompson faller Giuliani till 28% hos NBC och 33% hos Cook.

John McCain tappar bara marginellt, hos NBC från 22% till 21% och hos Cook från 24% till 22%. Mitt Romney ligger stilla på 12% i båda.

Resultatet är både förvånande och samtidigt inte. Att en ny kandidat tar från front runnern är inte så konstigt. Så här tidigt i racet har många inte riktigt bestämt sig och väljer då front runnern. De kan därför lätta hoppa över till en annan kandidat. Samtidigt är det lite märkligt för Thompson framhålls som den kandidat som saknas i fältet. Den riktiga konservativa kandidaten. De tre andra är för liberala, osäkra eller mormonska. Giuliani är den som är mest liberal i sociala frågor och hans väljare borde inte dras till den "riktiga konservativa". Men det kanske säger något om att medias bild av kandidaterna inte alltid är väljarnas. Det pratas en del om Giulianis mer liberala åsikter, men hans profil är av en tuff borgmästare som sänkte skatter, fick ordning på brottsligheten och skapade jobb. Det gillar många konservativa.

Bush la in sitt veto, vad gör demokraterna nu?

Kongressen röstade igenom mer pengar till trupperna i Irak, om de samtidigt drogs tillbaka. Bush la in sitt veto och demokraterna lyckades inte samla ihop de tvåtredjedelar som krävs för att rösta ner ett veto. Därmed måste demokraternas presidentkandidater agera, och det är ingen lätt balansgång.

Kräver de att kongressen skickar ett nytt exakt likadant förslag till Bush för att sätta press på honom så riskerar de att anklagas för att svika trupperna och faktiskt hamna i läget där militären inte har några pengar mer till kriget. Ger de sig mot Bush så kommer vänstern bli tokiga.

Dick Erixon har flera bra inlägg om vetot. Glöm inte heller att skänka en slant till honom så att han fortsätter blogga.

Mest på offensiven är John Edwards. Han plan har varit tydlig att han försöker bli vänsterflankens kandidat. Nu kräver han genom en film på YouTube att kongressen skickar exakt samma förslag till Bush igen, och igen, och igen, och igen. Smart drag.

Böcker och fruar

Som presidentkandidat bör man ha bra svar på frågor som vilken ens favoritbok eller musik är. Eller vad man skulle ta med sig på en öde ö:

Demokraterna:

• Sen. Joe Biden: "Jill, my wife."
• Sen. Hillary Clinton: "A good book."
• Sen. Chris Dodd: "Coffee with cream and sugar."
• John Edwards: "A book."
• Rep. Dennis Kucinich: His wife, Elizabeth.
• Sen. Barack Obama: "Other than my wife and my kids, an inanimate object I would have to have would probably be a good book."
• Gov. Bill Richardson: "Blackberry and a Davidoff cigar."

Republikanerna:

• Sen. Sam Brownback: "Tarp."
• Rudy Giuliani: "Books and music."
• Mike Huckabee: "Laptop with satellite reception."
• Rep. Duncan Hunter: "Mrs. Hunter."
• Sen. John McCain: "Books."
• Mitt Romney: "My wife, Ann."
• Rep. Tom Tancredo: "Boat."

Hittat på Politicial Wire.

Penn & Clinton

Mark Penn har fullt upp. Han är VD för PR-företaget Burston-Marsteller med 2000 anställda över hela världen. Han är dessutom chefstrateg för Hillary Clintons kampanj.

Washington Post skriver ett intressant porträtt över mannen som hjälpte Bill Clinton att bli återvald 1996, blev sparkad av Al Gore 2000 och fick Hillary Clinton vald till senaten 2000 och 2006. Nu ska han hjälpa henne att återta Vita huset.

SVT: Republikanerna uträknade

I Agenda ikväll sände de ett långt hyllningsreportage om Hillary Clinton och Barack Obama som varken sa speciellt mycket om själva kandidaterna förutom lite ytligt fluff eller någonting alls om motståndarna på den republikanska sidan. Ett reportage i sig om just dessa två är inte konstigt, de är mycket spännande och annorlunda kandidater så till vida att den ena är kvinna och den andra svart man. Men är det inte ens intressant att fundera på om de verkligen kan vinna valet, om de skulle bli demokraternas kandidat? Nej, inte för SVT. För de vet redan hur det går.

Programledaren frågar nämligen Britt-Marie Mattson efter inslaget om det är så att man allstå redan nu ska räkna bort republikanerna från presidentposten. Herregud! Okunskapen måste väl ändå ha slagit ett nytt rekord! Det troligaste är ju att en republikan vinner. Men SVT ser bara demokrater, precis som svenska media i övrigt.

Det var stora rubriker i svenska medier om den första debatten hos demokraterna. Vi får se hur stora de blir när republikanerna debatterar den 3 maj.

New Hampshire here I come!

Sådärja! Nu var nästa USA-resa inbokad. Denna gång blir det inte Washington D.C. utan first in the nation primary state New Hampshire. Jag anländer dit den 17 januari och beger mig hem efter primärvalet den 22 januari. På plats blir det hyrbil och en hel kuskande runt staten för att närvara på så många kampanjrallies som möjligt.

Läget i opinionen

Jag har tittat på fyra undersökningar från början av januari, början av mars och den senaste så att vi ska kunna se lite av utveckling för kandidaterna. De fyra undersökningarna är från CNN, Rasmussen, Fox News och Zogby. Jag tittar bara på toppkandidaterna plus om det hänt något speciellt med någon annan mindre kandidat.

REPUBLIKANERNA

Januari:
CNN Giuliani 32%, McCain 26%, Romney 7%
Rasmussen Giuliani 28%, McCain 20%, Romney 8%
Fox News Giuliani 34%, McCain 22%, Romney 3%
Zogby Giuliani 21%, McCain 17%, Romney 6%

Mars:
CNN Giuliani 34%, McCain 18%, Romney 9%
Rasmussen Giuliani 37%, McCain 16%, Romney 10%
Fox News Giuliani 36%, McCain 20%, Romney 6%
Zogby Giuliani 27%, McCain 13%, Romney 9%

Senaste:
CNN Giuliani 27%, McCain 24%, Romney 10%
Rasmussen Giuliani 28%, McCain 15%, Romney 10%
Fox News Giuliani 35%, McCain 16%, Romney 10%
Zogby ingen ny sedan mars

Vad som i övrigt har hänt är att Fred Thompson kommit in i mätningarna (trots att han inte är kandidat ännu) och ligger i senaste hos CNN på 11%, Rasmussen 12%, Fox 8% och Zogby i mars på 9%.
I övrigt så har McCain tappat sedan januari och Giuliani är tillbaka på ungefär samma nivå nu som då, efter att ha toppat i mars. Romney har rört sig svagt uppåt till dubbelsiffrigt.

DEMOKRATERNA

Januari:
CNN Clinton 34%,Obama 18%, Edwards 15%
Rasmussen Clinton 22%,Obama 21%, Edwards 15%
Fox News Clinton 43%,Obama 15%, Edwards 12%
Zogby Clinton 29%,Obama 14%, Edwards 13%

Mars:
CNN Clinton 37%,Obama 22%, Edwards 12%
Rasmussen Clinton 38%,Obama 26%, Edwards 15%
Fox News Clinton 36%,Obama 18%, Edwards 13%
Zogby Clinton 32%,Obama 22%, Edwards 13%

Senaste:
CNN Clinton 30%,Obama 26%, Edwards 12%
Rasmussen Clinton 32%,Obama 32%, Edwards 17%
Fox News Clinton 41%,Obama 20%, Edwards 12%
Zogby ingen ny sedan mars

Barack Obama har stadigt ökat hela tiden, det är den tydligaste trenden. Hillary Clinton toppade i mars för att falla en aning till senaste och John Edwards ligger ganska stilla. Al Gore ligger där i vassen och lurar. Hos CNN stiger han från 10% i januari till 15% nu och hos Fox News från 11% till 16%. De andra två har tagit bort honom ur mätningarna.

Via sidan Pollster.com kan man hitta mycket skoj grejor. Bland annat dessa grafer som visar på kandidaternas trender över tid (klicka för större bild):

Commander in Chief?

Det har varit en hektiskt vecka så jag har inte riktigt hunnit med och hålla koll på politiken på andra sidan dammen. En ledig lördag gör dock att man hinner ta ifatt lite sånt. Jag började dagen med att titta på demokraternas första stora tv-sända debatt och instämmer i de flesta andras omdömen att Hillary Clinton klarade sig bäst. Men några större skillnader gick inte riktigt att se mellan kandidaterna, med undantag för Dennis Kucinich och vrålförbannade föredetta senatorn Mike Gravel.

Det som har tagits upp mest i efterspelet till debatten är svaren från Barack Obama, John Edwards och Hillary Clinton på frågan vad de, som president, skulle beordra militären att göra om en Al Qaida-attack utfördes mot två amerikanska städer.

Barack Obama får frågan först och svaret är mest babbel. Han pratar först om att se till så att hjälpinsatserna funkar, men börjar sen ludda till det rejält om bättre underrättelsetjänst och att inte stöta bort övriga världen, att jobba med det internationella samfundet. Inte ett ord om hans omedelbara order till militären. Inget om att USA skulle slå tillbaka.

John Edwards är något mer konkret och talar om att snabbt låta terroristerna ta fullt ansvar för sina handlingar, alltså slå tillbaka om möjligt. Sen pratar han också om förbättrad underrättelsetjänst.

Hillary Clinton däremot är tuffare. Hon hänvisar till sin långa erfarenhet, bland som senator från New York under 9/11 och säger sen att hon som president snabbt skulle slå tillbaka.

Efter debatten har en del ifrågasatt Obamas svaga och veka svar och inte minst Clintonkampanjen själv framhåller att endast Hillary svarade som en riktig Commander in Chief. Även om många inom demokraterna är mycket starka motståndare till Irakkriget så sluter de flesta upo kring att en president måste vara beredd att använda militären för att försvara USA. De vill inte ha en befälhavare som inte klarar av att agera i ett militärt krisläge.

Barack Obama betonde med sitt svar hans största svaghet, bristen på erfarenhet och Hillary Clinton betonade med sitt hennes största styrka, erfarenheten. Plötsligt såg Obama inte lika presidentlik ut längre. Sådana misstag får han inte göra igen.

Detta pekar också på vilken enorm press en kandidat utsätts för. Att på ett par sekunder komma med ett lagom tufft, välformulerat och klart svar på en enormt komplex och konkret fråga. Ett enda litet misstag kan bli väldigt stort. Men det kan det bli som president också.

Ni kan se just denna del av debatten här i min presidentvalsgrupp på YouTube.

UPPDATERING:
Jag ser att "de flesta" in alls höll med mig om att Hillary Clinton var bäst. Enligt en undersökning i South Carolina (där debatten hölls) tyckte 31 procent att Obama var bäst, med Clinton på andra plats, 24 procent. John Edwards kom trea med 14 procent. Sämst var Mike Gravel.

McCain officiellt kandidat

Igår i New Hampshire lanserade John McCain officiellt sin kampanj och kandidatur för att bli USAs nästa president.



McCain är nog den kandidat i fältet som jag respekterar mest, även om han inte är den jag skulle rösta på i första hand. Men ser inte hans lansering rätt tam ut. Hur stor publik är det? 100 pers? Man får ju medge att Barack Obamas enorma rallies runt om i landet är klart mycket mer imponerande.

Det händer over there

Ja, det är ju ganska hektiskt att vara folkpartist dessa dagar, därav den dåliga uppdateringen. Här kommer lite av vad det som hänt senaste dagarna:

Den ena av Watergatereportarna, Carl Bernstein, har tillsammans med den andra reportern, Bob Woodward, har spenderat åtta år med att undersöka Hillary Clintons liv och kommer med en bok på 640 sidor i juni.

John Edwards har gjort en John Kerry, klippt håret för obscent mycket pengar. 400 dollar för två klippningar av hårsvallet som hans kampanj råkade betala. Vilket var fel, menar Edwards.

New Yorks borgmästare, mångmiljardären Michael Bloomberg, funderar fortfarande på att ställa upp, kanske för Independant Party.

Nu börjar Barack Obama presentera lite sakpolitik, det han fått kritik för att han inte gjort.

Spekulationerna om Al Gore fortsätter. Tidigare och andra kampanjarbetare har samlats för att förbereda en kampanj ifall Gore kommer ställa upp.

Örongodis

"Senator John McCain of Arizona acknowledged Monday that his fellow Republicans “forgot who we were” in recent years by spending too much, and said that as president he would rely on low taxes, greater fiscal restraint and free trade to lift the nation’s economy."

-NY Times om John McCain i ett tal om ekonomisk politik vid Memphis Economic Club. Även på YouTube.

Romney och Edwards drog in mest i Iowa

Mitt Romney och John Edwards var sina respektive partiers bästa fundraisers i den första delstaten att rösta, Iowa. Romney fick in drygt 40 000 dollar och Edwards nästan 30 000.

En annorlunda republikan

"Listening to presidential candidate Ron Paul, it's sometimes hard to tell that he really is a Republican."

Så börjar en artikel om Ron Paul, presidentkandidat för republikanerna och en riktig frifräsare. Läs hela vetja.

Thompson på kullen

Fred Thompson som ännu inte lämnat besked om han ställer upp i presidentvalet eller inte besökte igår gamla och nya kamrater i kongressen. Hans besökte fick stor uppslutning, ett femtiotal kongressledamöter kom till träffen. Senator Bob Corker tror att chansen att Thompson ställer upp ökar, och jag håller med. Från NY Times:

"Seven weeks ago, I would have put it very low. Four weeks ago, when I talked on the phone to both he and his wife, I would have put it at 50-50. Last Wednesday, I talked to them both again on the phone, and I have to tell you I think he is very interested. I think he is at the 75- to 80-percent level at this point. I really do."

Playmate Hillary Clinton

Playboys grundare Hugh Hefner gav under första kvartalet maximala 2300 dollar till Hillary Clintons kampanj. Han har tidigare gett till John Kerry och Al Gore, men inte Bill Clinton. Man kunde ju annars tro att de två hade mer gemensamt än Hef och Hillary.

The Hill har en lista på vilka kändisar som gett pengar till vem:

Hillary Clinton: Candice Bergen, Christie Brinkley, Chevy Chase, Hugh Hefner, Christine Lahti, Barry Manilow, Marla Maples, Rosie O’Donnell, Jerry Springer, Barbra Streisand.

Barack Obama: Jennifer Aniston, Jackson Browne, Morgan Freeman, Tom Hanks, Dennis Haysbert, Tobey Maguire, Barry Manilow, Branford Marsalis, Eddie Murphy, Ed Norton, Ben Stiller, Gene Wilder.

Chris Dodd: Edie Brickell, Michael Douglas, Steve Martin, Lorne Michaels, Paul Newman, Elisabeth Shue, Paul Simon, Joanne Woodward.

John Edwards: Larry David, Seth Green, Don Henley.

Bill Richardson: Michael Douglas, Rosie O’Donnell, Rob Reiner.

Rudy Giuliani: Kelsey Grammer, John O’Hurley, Adam Sandler, Ben Stein.

90210

Dom som är ungefär lika gamla som jag känner nog igen sifferkombinationen i rubriken. Det är en postkod och en TV-serie. En annan sifferkombination är 786.625. Det är den summan dollar som människor från den postkoden har gett till presidentkandidater det första kvartalet, varav nästan allt till såna från demokraterna. Och allra mest av dessa fick Hillary Clinton, 306.000 dollar.

Hillary vann slaget om Beverly Hills. Så här långt i alla fall.

Massa nördiga fakta kan ni hitta i Washington Posts utmärkta sammanställning eller hos PoliticalMoneyLine.

Burnrate

Man snackar om burnrate i utvärderingen av kandidaternas första kvartal. Alltså, hur snabbt de bränner pengarna de får in. MyDD har gjort en liten sammanställning:

Demokraterna
Obama 6.7M
Clinton 6.6M
Edwards 3.3M
Dodd 1.3M
Richardson 1.2M
Biden 1.2M
Gravel 195K
Kucinich 194K

Republikanerna
Romney 13.7M
McCain 11.4M
Giuliani 6.1M
Brownback 1.0M

Så inte nog med att republikanerna under första kvartalet drog in mindre pengar, de brände dom i högre takt också.

Clinton fortfarande i förarsätet

Många trodde att Hillary Clintons kampanj skulle ha bränt mycket av de pengar de samlat in och fört över från hennes senatskampanj, men icke. Bara fem miljoner dollar har gått åt, vilket gör att hon sitter på en mäktig kampanjkassa innehållandes nästan 31 miljoner.

Men ser vi till när pengarna får användas så slog Barack Obama Hillary under första kvartalet. Han fick in totalt drygt 25 miljoner dollar som får användas under primärvalet. Hillary Clinton bara 19 miljoner. Kvar i kassan har Obama 19 miljoner.

John Edwards sitter på nästan 11 miljoner dollar i kassa, Joe Biden 2,8, Chris Dodd 7,4 och Bill Richardson 5 miljoner. Mike Gravel har imponerande 498 dollar i kassakistan.

Ni kan se en sammanställning av kandidaternas siffror här.

Giuliani har mest pengar

Mitt Romney imponerade på alla genom att få in 23,5 miljoner dollar under första kvartalet. Det kan ställas mot John McCains 13 miljoner och Rudy Giulianis 16,6 miljoner. Idag är sista dagen för kandidaterna att lämna in sina slutgiltiga rapporter för första kvartalet och då får vi reda på nästan ner till öret vad de spenderat sina pengar på. Vi ser också hur mycket pengar de gjort av med och hur mycket de hade i kassakistan den 31 mars.

Då leder faktiskt Giuliani, knappt. Han har 11,9 miljoner i kistan mot Romneys 11,8. Inte mycket skillnad men om vi betänkar skillnaden i hur mycket pengar Romney drog in så har han brännt pengarna mycket snabbare än vad Giuliani har gjort hittills. John McCain har dock bara drygt 5 miljoner på kontot, vilket ser illa ut.

Ni kan kolla detaljerna för de olika kandidaterna på PoliticalMoneyLine.com. I skrivande stund finns de flesta republikaner men få av demokraterna.

Balansgång på slak lina

Här en fråga som väldigt bra illustrerar vilken svår balansgång presidentkandidaterna hela tiden måste gå.

USA:s kongress (iallafall demokraterna i kongressen) har skickat ett förslag till president Bush som innehåller mer pengar för att fortsätta kriget i Irak. Men mot ett villkor - att trupperna dras tillbaka senaste mars nästa år. Bush har lovat att lägga in sitt veto mot förslaget. Då är det återigen upp till kongressen att handla. Antingen skickar de honom pengar utan krav, eller så vägrar de skicka ett nytt förslag om Bush inte går med på att dra tillbaka trupperna.

Varje presidentkandidat inom demokraterna måste alltså bestämma sig hur de ska agera. Vad tycker väljarna att de ska göra? Jo, enligt en undersökning av LA Times så tycker 66 procent av demokraterna att kongressen ska vägra skicka nya pengar om Bush inte lovar att dra tillbaka trupperna. Vill du bli demokraternas presidentkandidat så kan den positionen kännas lockande alltså.

Men vad tycker mittenväljarna, som i själva presidentvalet utgör upp mot 40 procent av väljarkåren? De är delade. 40 procent tycker att man utan villkor ska tillhandahålla pengarna och 43 procent att de ska vägra om inte Bush ger sig. Om folk verkligen ser att trupperna skadas av att de inte kan få material så kan dessutom opinionen snabbt svänga.

Så driver man som demokrat hårt linjen att Bush ska med sig så hjälper det dig i kampen om att bli demokraternas presidentkandidat, men kanske gör att du förlorar valet. Hur skulle du göra?

Ingen fegis

Säga vad man vill om John McCain, men någon fegis är han inte. Första kvartalet gick inte så värst bra för honom. Vad gör gubben då, drar sig tillbaka och byter budskap? Nej, han förstärker det gamla budskapet. Det han tror på. Och när han gör det så hänger han upp sin kandidatur på om det ökade antalet trupper i Irak kommer få effekt. Han höll nämligen ett tal i går för Virginia Military Academy och sa bland annat:

"Responsible political leaders -- statesmen -- do not add to the burdens our troops carry. ... That is what Democrats, intentionally or not, have done by failing to provide them with the resources necessary to succeed in their missions."

Kriget i Irak är inte populärt i USA, men har fortfarande stöd inom republikanerna. Så kamikaze är det inte av McCain. Men det visar tydligt upp den bild av John McCain som jag imponeras av. En person som vågar stå för sina åsikter, även de råkar kosta honom ett val. Men Roger Simon har rätt i denna kommentar:

The only thing that will change your mind about John McCain is when John McCain finds some enthusiasm, conveys some hope and gives voters a sense of why he really wants to be president.

Vad vill John McCain egentligen? Vad är hans inriktning för landet? Vad är hans vision? Det känner jag egentligen från någon kandidat. Vad de tycker i olika sakfrågor är en sak. Ronald Reagan skapade en känsla av att vilja föra landet i en viss riktning. Dags för John McCain att skapa samma känsla.

Fred Thompson har cancer

För några veckor sedan fick vi veta att Elizabeth Edwards cancer hade kommit tillbaka och att det är riktigt allvarligt. Nu meddelar Fred Thompson, som funderar på att ställa upp i valet, att han fick diagnosen cancer för två år sedan. Den ska dock inte vara så allvarlig, säger han.

Thompson står mycket nära att ge sig in i leken tror jag och han vet att han måste berätta det här innan och se reaktionerna på det. Är de för negativa så blir det ingen kampanj.

Svensk media har bestämt sig

Tidigare var det Hillary Clinton som alla artiklar handlade om, förutom enstaka nedslag på någon av de andra kandidaterna. Nu har svenska medier upptäckt Barack Obama och de älskar honom. Thomas Nordegren i Ekot är som vanligt extremt okunnig och dålig. Snälla Ekot låt Sten Sjöström rapportera om amerikansk politik, han visar mycket större kunskaper.

Nu påstår Nordegren att strateger försöker få Hillary Clinton och Barack Obama att ställa upp tillsammans. Det skulle bli en dreamticket menar han. Jag kan lova er att det inte finns en enda seriös strateg som skulle föreslå att Obama och Clinton skulle ställa upp som president- och vicepresidentkandidat tillsammans. En sådan ticket är dömd att misslyckad. Spännade javisst, men nästan noll vinstchans.

Nordegren hänvisar till en republikansk strateg som menar att Hillary är lättast att slå men att Obama och Clinton skulle vara svårslagen. Herr Nordegren reflekterar inte över att strategen är REPUBLIKAN! Kan han ha en dold agenda? Kan det vara precis tvärtom mot vad han säger? Ja, och det fattar alla som kan lite om amerikansk politik.

DN har även de upptäckt Obama. Flera artiklar handlar om honom. Nu senast rapporterar de att han bojkottar Fox News (eller Fox som de skriver). Nyheten kommer från TT, och man kan ju fråga sig varför detta är en nyhet. Men den handlar ju om en demokrat (bra) och Fox News (dåligt).

Problemet med att svensk media har sån enorm lutning åt demokraterna är att svenska folket får veta alldeles för lite om de republikanska kandidaterna. Och det troligaste är faktiskt att en av republikanerna blir USA:s nästa president.

Republikanerna i South Carolina

Fox News har frågat 600 republikanska väljare i South Carolina som troligen kommer rösta i primärvalet nästa år. 26 procent stödjer Rudy Giuliani, 25 procent John McCain och 14 procent Mitt Romney. Men det intressanta är att borra lite djupare i svaren. En del är ganska förutsägbart, annat inte.

De som stödjer Giuliani tycker att ledarskapsegenskaper är det viktigaste, medan de som stödjer McCain tycker att ärlighet och trovärdighet är viktigast tillsammans med rätt erfarenhet för att leda landet. 10 procent av Giulianis väljare stödjer honom för att han har störst chans att vinna mot en demokrat, jämfört med 7 procent för McCain. Däremot tycker inte Giulianis väljare att hans åsikter i sakfrågorna spelar så stor roll, bara 12 procent anger det som huvudskäl varför de stödjer honom. Mitt Romneys väljare anger däremot det som deras viktigaste skäl, hela 36 procent tycker det är viktigast.

En del undrar hur de republikanska kandidaterna kan stödja Bush och fortfarande stödja kriget i Irak när han är så impopulär (speciellt om man bara läser svenska medier). Well, deras väljare gillar Bush. 70 procent ger Bush godkänt, 23 procent ger honom underkänt. Detta kan jämföras med de nationella siffrorna för hela väljarkåren där bara 35-40 procent ger honom godkänt. De ser kriget i Irak som valets klart viktigaste fråga och 75 procent stödjer det.

Så till frågan om abort. Giuliani sa senast i veckan återigen att han inte tänker ändra några abortlagar. Detta säger många kommer skrämma bort väljare, och det kanske det kommer att göra. 53 procent av Giulianis väljare är mot fri abort, men väljer alltså ändå att stödja honom.

Vi kan också se att Giuliani går hem i alla grupper. Av de som kallar sig liberala republikaner får han 30 procent, hos konservativa 30 procent och hos moderates 19 procent. Nästan exakt samma siffror som John McCain. Hos de evangeliskt kristna får han 25 procent, lika mycket som McCain.

Hela undersökningen finns att läsa här.

Smart Obama

Som jag skrivit några gånger här innan så ifrågasätter en del och undrar vad Barack Obama egentligen vill göra om han blir president, och hur det ska gå till. En sak är att vara en spännande person och prata om enighet, en annan är vad man faktiskt vill göra med den enigheten. Nu säger Obama att han tar det lugnt med sina förslag eftersom han måste bygga en enighet runt dessa så att de faktiskt går att genomföra om han skulle vinna. Han säger att det inte är ovanligt att presidentkandidater lägger fram detaljerade planer som sedan inte blir något av efter valet eftersom de inte går att driva igenom i kongressen.

Han har helt klart en poäng. Frågan är ju bara om det är en ursäkt för att han ännu inte har några faktiska förslag. Oavsett hur det är med den saken så är det ett smart sätt att tackla frågan om varför hans sakpolitik dröjer.

Jaktsäsong

Det är jobbigt att vara presidentkandidat. Jobbigare än vad någon av oss kan föreställas oss. Tänk att du hela tiden måste uttrycka dig precis rätt, annars blir det en story om vad du menat. Din bakgrund granskas i minsta detalj. Barack Obama sa att han hade läst en sak för 30-40 år sedan i Time. En reporter letande igenom tidningen men hittade inte artikeln. Han kanske såg det på TV, hörde det på radion, det är sånt man glömmer efter 40 år, ändå blir det en story som upprepas flera gånger.

Nu är det Mitt Romney som jagas, i dubbel bemärkelse. Han har sagt att han älskar att jaga och att han gjort det länge. Men i ingen av de stater han har bott har han tagit ut en jaktlicens. Hans kampanj säger då att han bara jagat två gånger i sitt liv, när han var ung och förra året. Nu säger Romney att det är fel, han har visst jagat hela sitt liv men bara kaniner och annat smått som inte kräver licens. Men han äger inget vapen, vilket hans kampanj tidigare sagt att han gör.

Denna story har förföljt honom hela veckan och tar bort uppmärksamhet från vad han vill säga och hans framgång i fundraisingen.

Media ska gräva och granska, men precis som i Sverige blir det ibland på en väldigt löjlig nivå. Att man granskar och ifrågasätter Romney för hans tidigare åsikter (som han verkar ha ändrat en del) är en sak och helt riktigt. Att man jagar honom för att veta hur och när han jagat blir bara löjligt. Men det är vardagen en kandidat måste leva med, och han måste få ordning på kampanjen så att de inte gör saker värre.

Fred Thompson rör på sig

The Politico rapporterar att Fred Thompson blir mer och mer seriös i sina planer på en presidentkampanj efter det stora väljarstödet han sett i opinionsundersökningar. Han ska träffa ett 60-tal republikanska kongressledamöter i mitten av april och är talare på den årliga Lincoln Club Dinner i Reagans hemtrakter i södra Kalifornien den 4 maj. Flera av de andra republikanska kandidaterna hade gärna varit talare där istället för Thompson.

Thompsons rådgivare säger dock att något officiellt besked inte kommer då och blir tidigast i maj, kanske senare.

Edwards fortsätter tillmötesgå vänstern

John Edwards tog poäng hos vänstern när han drog sig ur en debatt i Nevada som demokraterna där anordnade tillsammans med Fox News. Nu har istället organisationen för svarta inom partiet bokat en debatt i Fox i höst - som Edwards också drar sig ur.

Löjligt kan man tycka, ska demokraterna bojkotta USA:s största nyhetskanal? Men även om det är tramsigt så passar det Edwards kampanj bra. Från att ha varit en mittenkandidat jobbar han nu hårt på att få stöd av partiets vänsterflygel.

Obama rullar ut sjukförsäkringsplan

Barack Obama har fått kritik för att han inte pratat tillräckligt mycket om sakfrågor och att han var alldeles för dåligt påläst och hade för få idéer om hur en nationellt täckande sjukförsäkring ska utformas. Men nu säger han att han inom de kommande veckorna kommer presentera en heltäckande plan som innebär sjukförsäkring för alla amerikaner senast 2012. I förslaget kommer en nödvändig reform ingå, det räcker inte bara att pumpa in mer pengar, säger Obama.

Det är intressant att se hur bra Edwards kampanj lyckats föra fram sjukförsäkringsfrågan. Han var tidigt ute med en ganska detaljerad plan och har fått alla andra kandidater att prata sjukförsäkring. Och i alla artiklar om deras planer nämns Edwards och hans plan.

Romneys pengamaskin

New York Times beskriver hur Mitt Romney byggt upp maskinen som nu drar in mer pengar än några av de andra republikanska kandidaterna:

"Mitt Romney, the multimillionaire founder of a giant private equity firm, knew he did not need other people’s money to mount a presidential campaign. But as they began planning a campaign more than two years ago, Mr. Romney and his advisers wanted to avoid the fate of two other millionaires, Steve Forbes and Ross Perot, whose self-financed campaigns went down as quixotic indulgences."

Romney i ledning i New Hampshire

Det här är verkligen Mitt Romneys vecka. Först klår han de andra repulikanerna i fundraising första kvartalet och nu har han tagit ledningen i New Hampshire. Från 13 procent i förra mätningen till 25 procent idag. Det ger honom lika stort stöd som John McCain och sex procentenheters ledning över Rudy Giuliani som ligger trea med 19 procent.

Vad pengarna ger

Förutom att pengarna som kandidaterna samlar in ger möjlighet att anställa fler kampanjarbetare och köpa mer reklamtid i TV så köper det framförallt ovärderlig uppmärksamhet i media. Mitt Romney har harvat runt 5-6 procent i de nationella undersökningarna men lyckats rendera hyfsat mycket mediauppmärksamhet. Nu efter hans mycket framgångsrika första kvartal där han slog alla de andra republikanerna så ökar mediaintresset enormt. Plötsligt är det intressant att bara följa med honom när han åker och hälsar på barn på ett dagis. Ovärderlig reklam. Detta är framförallt vad pengarna ger - något som pengar inte kan köpa.

McCain gör förändringar

Dags att sluta jogga och börja sprinta, säger John McCains kampanj efter det dåliga resultatet första kvartalet. Han kopierar nu i högre grad den fundraisingmaskin som Bushkampanjen var så framgångsrika med 2000 och 2004. Hans officella kampanjlansering (hittills funderar han formellt bara på en presidentkampanj) skjuts fram till senare i april och han ska istället hålla ett stort tal angående Irak den 11 april.

Obama slog Hillary

ABC News menar att Barack Obama drog in mer pengar som får användas i primärvalskampanjen än Hillary Clinton. 23,5 miljoner dollar mot cirka 20 miljoner.

Ooooobama!

Barack Obama meddelade idag att hans kampanj fått in totalt 25 miljoner dollar i bidrag under första kvartalet, varav 23,5 miljoner är pengar som han kan använda under primärvalet. Det är alltså bara en miljon mindre än Hillary Clinton, och kanske till och med mer än henne, eftersom vi ännu inte vet hur mycket av Hillarys pengar hon kan använda under primärvalet.

Med tanke på Obamas korta tid i senaten och snabbt ihopslängda presidentkampanj så är det ett resultat som är djupt, djupt imponerande. Det verkar finns en kraft i hans kampanj som jag underskattat. Det här blir inte lätt för Hillary att knäcka. Hypen runt Obama lär inte bli mindre den närmaste tiden. Oj, vad spännande det här blir.

Besviken McCain

John McCains kampanj varnade några dagar före kvartalsslutet att deras resultat inte skulle bli så bra, och det blev det inte heller. Endast 12,5 miljoner dollar fick de in, bara drygt hälften av Mitt Romneys resultat och McCain ligger ändå tvåa i samtliga undersökningar 15-20 procentenheter för just Romney. Man ska nu ta till nödvändiga åtgärder för att förbättra resultatet under kvartal två, säger de.

Det här är ett hårt slag för McCain. Hans kampanj har gått ganska knackigt trots hyfsade opinionssiffror. Mitt Romney kan nu mycket väl närma sig honom och ger sig Fred Thompson in i racet blir det ännu tuffare. McCains kampanj väcker ingen entusiasm. Det känns som han försöker göra det som han nästan lyckades med för åtta år sedan. Men självklart ska vi inte räkna ut honom ännu, det här är trots allt en kille som inte knäcktes av över fem år i Hanoi Hilton.

Mitt Romney slår knock

Nu har även en del av republikanernas siffror kommit ut. Mitt Romney överraskar alla genom ett väldigt stark resultat på 23 miljoner dollar. Det ska också noteras att detta är så kallade primary money, alltså pengar som han får använda i den nuvarande kampanjen innan och under primärvalen och även om man blir sitt partis kandidat. Man kan samtidigt samla in pengar som bara får används om man senare blir respektive partis kandidat. Hillary Clinton har samlat in båda typer av pengar vilket försvagar styrkan i hennes resultat. Med hur mycket vet vi inte ännu.

Det gör att Romney troligen slår Hillary Clinton första kvartalet. Med tanke på att han ligger på runt 5-6 procent i undersökningarna så är det ett fantastiskt bra resultat som omedelbart kommer katapulta honom uppåt. Han kommer nu verkligen tas på allvar och bli en stark utmanare till McCain och Guliani.

Rudy Giuliani landade på 15 miljoner, vilket inte är så bra, men med tanke på att 10 av dessa kom under mars månad så visar det ändå att han har kapacitet, men kom igång sent. John McCain har ännu inte släppt sina siffror. Visar han dåliga siffror, vilket kampanjen har signalerat, så kan Romney hamna i position att ta över hans plats som tvåa i racet.

Spekulationer om Obama

Det spekuleras såklart hejvilt hur Barack Obama lyckats första kvartalet. Att han inte släpper siffrorna tyder på att det har gått bra. Troligen inte bättre än Clinton, men ganska nära. 21-22 miljoner tippas det, men att han väntar med att gå ut med det för att nå maximal uppmärksamhet.

Skulle han ligga där så är det ett enormt bra resultat. Hillary Clinton och John Edwards har förberett sig länge för en presidentkampanj. Barack Obama har inte alls haft samma tid på sig, han slängde egentligen ihop den under december månad, även om han kanske bestämde sig tidigare. Att då dra in så mycket pengar visar på en enorm styrka i kandidaturen.

Hillary slår rekord

Samtliga demokrater utom Barack Obama har släppt siffrorna på hur mycket pengar de lyckats samla in under första kvartalet, men ingen av republikanerna. Det visar hur mycket intensivare kampen är på demokraternas sida så här långt.

Hillary Clinton slår rekord och drar in 26 miljoner dollar de tre första månaderna. Dessutom för hon över 10 miljoner från hennes senatskampanj. Hur mycket hon har i kampanjkassan just nu vet vi dock inte.

John Edwards slog även han rekord, både sitt eget från 2003 på drygt 7 miljoner dollar och all time rekordet som Al Gore hade från 1999 på 8,9 miljoner. För första kvartalet 2007 fick Edwards in totalt 14 miljoner.

Bill Richardson säger att han fick in 6 miljoner och har kvar 5 millar kvar i kassan. Chris Dodd fick in 4 miljoner och har fört över nästan 5 miljoner från hans senatskampanj vilket ger honom 7,5 miljoner i kampanjkassan. Joe Biden fick in 2 miljoner och förde över lika mycket från senatskampanjen.

Det som vi med intresse väntar på nu är hur mycket Barack Obama skrapat ihop. Visar det sig att han skulle ha slagit Hillary så kommer det få mycket stort genomslag. Det verkar dock inte speciellt troligt, han borde landa någonstans mellan Edwards och Clinton. Richardson och Dodd visar att de i alla fall får in tillräckligt mycket pengar för att vara med och konkurrera. Joe Biden lär dock få det svårt framöver.

Mannen bakom Obama

International Herald Tribune har ett intressant reportage om Barack Obamas chefstrateg, David Axelrod. Man menar att Axelrod är mer fokuserad på en kandidats personlighet och hans ledarskapförmåga än själva sakfrågorna. Hittills så märks det. Vi får se om de klarar balansen mellan personlighet och sakfrågor. Det börjar ju höras lite här och där att folk vill veta vad Obama tycker i sakfrågor.

David Axelrod i Barack Obamas kontor i Washington D.C.

Hektiska dagar för kampanjerna

Kl 24.00 amerikansk tid kommer kampanjerna att rapportera in till FEC hur mycket pengar de har fått in det första kvartalet. På slutet har man samlat in pengar med en rasande frenesi. De stora kampanjerna vill slå knock på de andra och de mindre vill visa oväntad styrka och därmed få mer uppmärksamhet framöver.

Förra gången det begav sig överraskade John Edwards med ett mycket stark resultat som la grunden för hans senare framgångar.

The Hotline gissar hur mycket pengar respektive kandidat har fått in, utifrån efterforskningar hos stora givare etc:

Hillary Clinton - 23-30 miljoner dollar
Barack Obama - 18 -24 miljoner
John Edwards - 13-17 miljoner

John McCain - 18-22 miljoner
Mitt Romney - 19-21 miljoner
Rudy Giuliani - 12-15 miljoner

Om detta skulle stämma kan alltså Barack Obama ha dragit in mer eller lika mycket pengar som Hillary Clinton. Det skulle stärka hans ställning rejält. John McCain har de senaste dagarna pratat om att de inte kommer nå sina mål, att resultatet inte blir så bra eftersom de kom igång så sent. Kommer han från den positionen och det visar sig att han dragit in mest kan det bli nyckeln till att hans kampanj igen vänder uppåt. Och kanske kan Giulianis svaga resultat bli inledningen på en nedåtgående trend. Giulianis kampanj verkar dock vara den mest avslappande.

Efter att pengarna är insamlade så kommer flera kandidater bege sig till Iowa. Barack Obama och Chris Dodd redan under lördagen. Joe Biden och Hillary Clinton ansluter på måndag och Rudy Giuliani på tisdag.

Forbes för Giuliani

Steve Forbes är chefredaktör till tidningen Forbes och ägare till Forbes Inc och har två gånger försökt bli republikanernas presidentkandidat. 1996 gick det ganska hyfsat, han vann i Delaware och Arizona. 2000 drog han sig ur tidigt. 1996 gick han till val på en libertariansk plattform med införande av platt skatt som huvudfråga. 2000 flörtade han mer med de socialkonservativa krafterna i partiet och var nu motståndare till abort, till skillnad från -96. Han har trots det fortfarande förtroende hos många libertarianer.

I en artikel i Wall Street Journal skriver han varför han väljer att stödja Rudy Giuliani och bli delad ordförande för hans kampanj:

"Most Americans know that Mr. Giuliani turned around America's largest city. They know he cut crime and welfare in half; they know that he improved the quality of life from Times Square to Coney Island and everywhere in between. And they witnessed his Churchillian leadership following the terrorist attacks on 9/11. Less well known is the mayor's fiscal record. Nonetheless, conservatives will find it impressive. ... He cut taxes and the size of government and turned an inherited deficit into a multibillion dollar surplus."

En viktigt värvning av Giuliani. Forbes blir en stark hjälp i fundraisingen och även för att locka de många libertarianer som idag är väldigt missnöjda med det republikanska partiet.

Jobbigare för Obama

Som jag har förutspått (vilket inte kräver någon större mental kapacitet) börjar det bli lite jobbigare för Barack Obama nu. Media börjar behandla honom på ett annat sätt. Under två år har de hyllat allt han har gjort och starkt bidragit till hypen. Nu lyfter de istället upp små, ganska löjliga misstag han gör och förstorar dessa. Chicago Sun-Times listar hans misstag och The Politico skriver på samma tema.

AP kommer dock med lite mer relevant kritik - vad vill han egentligen? Vad vill han driva för politik? En sak är att ena landet, att kampanja som en outsider, men vad vill han? Flera besökare var besvikna när Obama pratade vård på ett forum i Las Vegas. John Edwards har en detaljerad plan, Hillary Clintons erfarenhet på området är det ingen som tvekar på, men Obama? Vad vill han?

Obama ska inte få panik, det är ett tag kvar tills Iowa röstar i januari nästa år, men hans bristande erfarenhet kommer bli ett stort problem för honom.

Thompson har fått bra genomslag

Fred Thompson fortsätter att prestera bra i opinionsundersökningarna. I några första undersökningar efter att han sa att han funderade på att ställa upp landade han direkt på runt 10 procent i några tidiga delstater. Nu har det kommit några nationella undersökningar och han hamnar även där runt 10 procent. I Fox undersökning får han 9 procent, hos Zogby 9 procent och hos USA Today 12 procent.

Sjukdomen ger Edwards kampanj fart

Det som på sikt jag tror kan kraftigt skada John Edwards kampanj och tvinga honom att sluta har på kort sikt gett honom medvind. Hans onlinefundraisning har ökat med 50 procent de senaste dagarna erfar LA Times. Washington Post noterar samma sak och menar att 24 000 email strömmande in till kampanjen på 24 timmar.

En ny undersökning bekräftar att amerikanska väljare stödjer hans beslut att fortsätta kampanjen. 57 procent säger att han fattade rätt beslut, 24 procent tycker han borde avslutat den omedelbart.

Charlie Cook, en av dessa politiska nördar, sätter den kanske mest mänskliga aspekten på Edwards beslut. Han gör det utifrån en politisk analys, det är hans jobb, men ställer en fråga som få hittills har ställt. Diskussionen om John och Elizabeths beslut att fortsätta kampanjen har först som om de saknar barn. De har en nästan vuxen dotter men också två små barn, sex och åtta år. Deras far kommer nästan vara helt borta ur deras liv under denna mycket kritiska period, och deras mor till stor del också. När det börjar gå upp för folk, hur reagerar de då?

Skoj med McCain

Någon lustigkurre kom på att John McCains MySpacesida använde grafik från hans sida. Ändrar man då i grafiken så ändras det hos alla som länkar till det. Det var precis vad han gjorde. Därför kunde man läsa följande ett tag på sidan:

"Today I announce that I have reversed my position and come out in full support of gay marriage…particularly marriage between two passionate females."

Hihihi, sanslöst roligt!